[bild kommer snart]
Man undersökte möjligheten att skjuta upp kärnavfallet i rymden.
Tidigt under processen undersöktes olika sätt att ta hand om det radioaktiva avfallet. Bland annat tittade kärnkraftsindustrin på möjligheterna att skjuta ut avfallet i rymden. Dock bidrog säkerhets- och kostnadsaspekterna att detta inte var aktuellt att gå vidare med.
Podcasten "Intergalaktiskt" förklarar på ett lättsamt sätt några av problemen med detta ur ett raket-perspektiv. Lyssna här.
De svenska kärnkraftverken skapar cirka 200 ton kärnbränsleavfall per år. Vet du var det tar vägen sen?
Först svalnar kärnbränslet i särskilda bassänger på kraftverken under 1-2 år. Därefter transporteras avfallet till ett centralt mellanlager i Oskarshamn som kallas Clab. Där placeras bränslet i bassänger cirka 50m under jord i 35-40 år för att svalna ytterligare. När bränslet har rätt temperatur kommer det att placeras i kopparkapslar för transport till Forsmark där de sedan deponeras.
Vad gör du av ditt kärnavfall?
Förhoppningsvis slänger du ditt äppelskrutt bland matavfallet eller i komposten.
Flera länder är intresserade av att veta varför Östhammars kommun sa ja.
Sverige ligger långt fram i utvecklingen av slutförvaring av använt kärnbränsle. Många länder har svårigheter inom dessa frågor då det kan vara svårt att hitta en plats att förlägga slutförvaren på, då få vill ha det i sin närhet. Därför tittar många länder på hur Sverige har arbetat, både från industrins håll likväl som hur vi som kommun arbetat med detta. Tyvärr finns det ingen "quick fix" utan det är en acceptans som skapats på orten under lång tid av olika aktörer.
Bentonitlera används ofta i kattsand. Det ska nu även användas för att skydda oss mot det använda kärnbränslet.
Bentonitleran är en av de barriärer som ska skydda människa och miljö från det farliga kärnbränslet efter att det deponerats i slutförvaret. Tillsammans med kopparkapslarna och det gamla urberget är bentonitens uppgift att skydda mot att farliga ämnen ska ta sig upp till ytan.
Vilket språk talar man i Östhammar/Gimo/Österby/Öregrund/Alunda om 100 000 år? Hur ska vi få dem att förstå?
Informationsbevarande är viktigt då slutförvaren någon gång kommer att förslutas och vi behöver fundera på hur vi ska berätta för kommande generationer att det ligger något farligt nere i berget. Det finns olika strategier för hur länder hanterat detta och det som gör det extra svårt är att det inte finns något definitivt svar på vilken strategi som är rätt.
En intressant tanke i detta sammanhang är att det för 4000 år sedan byggdes pyramider där de bland annat målade symboler för att skrämma tjuvar och andra som ville ta sig in i dessa byggnader. Såhär i efterhand kan man tänka sig att det snarare fick motsatt effekt.
Läs mer om det internationella arbetet med informationsbevarande här.