Att förskolan har goda arbetssätt som stöttar alla barns språkutveckling är viktigt.
– Språket är en förutsättning för att vår kommunikation ska fungera och för att vi ska kunna känna oss trygga i ett socialt sammanhang, säger Helena.
Just nu jobbar förskollärarna Helena och Vilde som språkpedagoger i förskolan, en extrasatsning som möjliggjorts med hjälp av statliga pengar. Med i arbetet finns också Elin Eriksson, logoped.
Språkpedagoger - en extra satsning på språkutveckling i förskolan
Språket är så mycket mer än bara ord och grammatik. Att kunna argumentera och göra sig förstådd är viktigt för alla människor. Det är en del av vår sociala kompetens och en förutsättning för att vi ska kunna hitta våra roller i en grupp, både i ett socialt och kulturellt perspektiv. Vilde Bekkevold och Helena Stålberg jobbar just nu som språkpedagoger i vår kommuns förskolor. Deras uppdrag är att stötta pedagogerna att utveckla arbetssätt som ytterligare stimulerar barnens språkutveckling.
Observerar och lyssnar in
Helena besöker förskolorna i Gimo och Vilde besöker övriga orters förskolor. De är utlånade från sina ordinarie arbetsplatser på förskolorna Diamanten i Gimo och Eken i Österbybruk. De besöker de olika förskolorna i kommunen och ägnar sin tid åt nya språkutvecklande arbetssätt. De observerar och lyssnar in behov. Särskilt i fokus är barn som har ett annat dagligt umgängesspråk i hemmet än svenska och barn som har en försenad språkutveckling. Förskolan behöver ha bra strategier för att överbrygga att vi talar olika språk.
– Vi behöver också hitta fler arbetssätt som låter alla barnens språk ta plats på avdelningen, säger Helena.
Nya idéer och bättre struktur
Tillsammans med pedagoger och rektorer vill de hitta enkla och lustfyllda lösningar för att ytterligare utveckla barnens språk och att anpassa vardagssituationer så att alla kan delta aktivt, oavsett språklig förmåga. Det ska göras i samband med lek, aktiviteter och rutiner som redan finns på förskolorna. Rutinsituationer ska användas till medveten undervisning, exempelvis i samband med att ett barn ska klä på sig för att gå ut.
– Då kan man samtidigt prata om de olika klädesplaggen. Vad de heter, hur de ska användas, i vilken ordning och varför de ska kläs på. Eller om de leker kiosk eller affär, då undervisar vi genom att bredda barnens ordförråd, meningsbyggnad och sociala kompetens när vi pratar om de olika varorna och övar på hur man säger och gör i ett sådant sammanhang, säger Vilde.
Det handlar om att utveckla det barnen redan gör, att prata om upplevelsen tillsammans för att skapa en mer språkstimulerande miljö.
– Vi vill komma med nya idéer till aktiviteter och skapa en bättre grundstruktur kring hur vi jobbar med språket i förskolan, säger Helena.
Trygga i sociala sammanhang
Det finns inget färdigt koncept kring uppdraget, Vilde och Helena får pröva sig fram. Initialt handlar det om att skaffa sig kunskap om behovet på de olika avdelningarna och sedan stötta pedagogerna med just det de behöver för att utveckla sitt språkutvecklande arbetssätt. Helena och Vilde varvar sina besök med att läsa böcker och ta del av digitala föreläsningar för att kunna möta de behov som finns. Det innebär också en egen kompetensutveckling som kommer att fortsätta gynna kommunens förskolor i framtiden eftersom material och arbetssätt dokumenteras fortlöpande.
Arbetet ska utvärderas i slutet av året. Då hoppas Helena och Vilde veta ännu mer om hur förskolan kan jobba för att stötta barnens språkutveckling på bästa sätt. Resultatet ska bidra till att medvetandegöra vikten av att jobba aktivt med språket i förskolan och förhoppningsvis lägga grunden för nya arbetssätt.
– Vi som arbetar i förskolan har stora möjligheter att påverka barns språkutveckling, så att alla barn kan göra sig förstådda och känna sig trygga i sociala sammanhang både i förskolan och vidare i livet. Vad kan vara mer viktigt än det, säger Vilde.