Förbättrade resultat i grundskolan

Skolverket redovisade redan för tio år sedan hur svenska grundskoleelevers kunskaper utifrån olika resultatmått har förändrats över tid. Olika mätningarna pekar på försämrade resultat beträffande elevernas resultat i skolan. Mest tydlig är nedgången i matematik och naturvetenskapliga ämnen samt i läsförståelse. En annan sak som noterades var att resultatskillnaden har ökat, mellan kommuner och inom kommuner.
  – Det här beskriver vårt utgångsläge och en situation som vi delar med många andra kommuner, säger Cecilia Eriksson, grundskolechef.

Kollegialt lärande

I sitt arbete har hon tagit höjd för en långsiktig satsning för att höja kvaliteten och likställa den mellan kommunens skolor. Redan efter ett drygt år syns resultatet i form av förbättrade resultat. Både vad det gäller antalet elever som uppnått kunskapskraven, deras betyg och hur de upplever tryggheten i skolan. Behörigheten till gymnasiet har ökat till 81 procent, vilket är jämförbart med övriga riket.
  – Andelen niondeklassare som har godkänt i alla ämnen har ökat från 64,9 till 72,2. Det här är ett uttryck för att vi har en bra kvalitet på undervisningen, på rektorernas ledarskap och att vi har lyckats med vårt kvalitetsarbete, säger Cecilia Eriksson.
Lisbeth Bodén håller med. Hon är stolt över att se hur man lyckats med det kollegiala lärandet i skolan och över det ansvarsfulla medarbetarskap som växer fram.
  – Vi har ett kollektivt ansvar för eleverna i kommunen och når så mycket längre när vi jobbar tillsammans. Arbetet har startat på rektorsnivå och nu tar vi in det i klassrummen - det är i mötet med eleverna det händer, säger hon. 

På rätt väg

Resultatet av Skolverkets granskning visar en försiktig förbättring överlag, vad det gäller måluppfyllelser, meritvärden och elevernas känsla av trygghet i skolan.
  – Det är ett resultat som vi har längtat efter att se och en bekräftelse om att vi är på rätt väg, säger Cecilia.
Hon har själv jobbat som rektor och vet vad som är viktigt för att lyckas med ett systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Att lyssna in resultat, vidta åtgärder och följa upp dem har varit vägledande i det framgångsrika arbetet. Tillsammans med Camilla Olsson, som är sektor bildnings kvalitetsutvecklare, har Cecilia åkt ut till rektorerna för att analysera resultaten tillsammans med skolornas personal.
  – Vi behöver jobba mer tillsammans för att skapa en gemensam struktur kring undervisning, arbetssätt och rutiner, säger hon. 

Gemensam syn

Ett av målen är att det inte ska vara någon större skillnad för eleverna, oavsett vilken ort i kommunen de bor i och vilken skola de går i.
  – Det är bra för både elever och lärare att vi har en gemensam syn på hur verksamheten ska bedrivas, säger hon.
För att åstadkomma det har hon tagit stöd av forskning som finns om att organisera för skolframgång, där fokus ligger på vad som är viktigt för eleverna. Personalen har fått delta i workshops som även politikerna bjudits in till.
  – Det är viktigt att skapa bred förståelse och engagemang för det här arbetet, säger Cecilia. 

Punktinsatser

Att ta höjd för en långsiktig strategi kring kvalitetsarbetet gör det möjligt att planera en effektiv användning av skolans resurser, vilket också kommer alla till del.
– Dels ekonomiskt men framför allt för elevernas skull. Om man tidigt kan se behov av insatser och planera för det blir det ofta bättre än om vi agerar i stunden, säger Cecilia.
Att göra punktinsatser där det behövs är en annan framgångsfaktor i sammanhanget. Ett exempel på det är arbetet med att kompetensutveckla kommunens lärare i matematikundervisning, om vilket morgondagens artikel om skolan kommer att handla om.

Här kan du ta del av grundskolans resultat för läsåret 2019/20.