Att ge människor med varaktig psykisk funktionsnedsättning och dokumenterad ohälsa boendestöd är en viktig arbetsuppgift. Sophia leder ett team som stöttar ett drygt 60-tal brukare, människor med olika kognitiva funktionsnedsättningar.
– Det är personer som behöver stöd och motivation för att kunna få en bättre fungerande livssituation, säger hon.
"Vi är varandras arbetsmiljö"
Egentligen ville hon bli veterinär, men istället utbildade hon sig till socionom. Under årens lopp har Sophia Strandberg haft olika uppdrag bland annat som handläggare, behandlare och arbetsledare. Nu jobbar hon som enhetschef för kommunens boendestöd.
– Jag gillar att ha ett jobb där jag får bidra med utveckling och förändringsarbete samtidigt som medarbetarna mår bra, säger Sophia.
Goda resultat
För drygt tre år sedan påbörjades ett internt förändringsarbete på enheten som jobbar med boendestöd. Syftet var att skapa en bättre arbetsmiljö och att implementera nya arbetssätt. Medarbetarna fick ett utökat ansvar för sina arbetsuppgifter och ett större utrymme för ett mer pedagogiskt upplägg än tidigare.
– Förändringarna föll väl ut med goda resultat i både medarbetarenkät och brukarundersökning samt en budget i balans, konstaterar Sophia.
Arbetar tillsammans
Nu är enheten i ett nytt förändringsläge, i och med den övergripande organisationsförändringen som är i sin slutfas. Boendestödet ska tillsammans med enheten träningsboende bilda en ny enhet som ska heta Självständigt liv och boende. Boendestödet har kvar sitt grunduppdrag men kommer också utföra nya arbetsuppgifter. I förändringsarbetet fokuserar Sophia på medarbetarna, organisationen och arbetsmiljön. Hon kartlägger läget och lyssnar in medarbetarnas tankar och åsikter.
– Vi gör ett gott arbete tillsammans, säger Sophia.
Alla ska känna sig delaktiga
När Sophia är på jobbet är hennes dörr alltid öppen för medarbetarna. Hon vill vara tillgänglig och kunna lösa saker tillsammans med dem.
– Mina medarbetare gör ett fantastiskt jobb. De möter människor i svåra situationer och de härbärgerar mycket av deras mående. Därför behöver de kunna känna sig trygga med varandra i arbetsgruppen, säger hon.
Sophia är lyhörd för medarbetarnas signaler om hög arbetsbelastning eller andra problem som kan uppstå. Veckobrev gör alla delaktiga i aktuella händelser och så uppmanar hon till en öppen dialog.
– Alla ska få det stöd och den vägledning de behöver för att kunna känna att de gör ett bra jobb. Vi är varandras arbetsmiljö, säger Sophia.
Inte solsken alla dagar
Hon utbildade sig till socionom i 30-årsåldern och har haft olika roller inom individ- och familjeomsorg, jobbat som kurator och familjeterapeut och med våld i nära relationer. Sophia är nöjd med sitt yrkesval. Att ge stöd till människor som behöver det tycker hon är ett otroligt meningsfullt uppdrag, i synnerhet i en tid då psykisk ohälsa blivit ett allt större problem i samhället.
Sophia har erfarenhet av att ha levt nära människor som lidit av psykisk ohälsa och missbruk. Det gör att hon vet att det inte är solsken i livet varje dag. Att förlika sig med det och att det är så det ser ut för de flesta, menar hon kan bidra till minskad stress och upplevt dåligt mående.
– Psykisk ohälsa är inget som skrämmer mig. Jag vet att det inte behöver vara ett konstant läge, utan är påverkbart, säger hon.
Viktigt med livskvalitet
Efter årsskiftet stundar fler förändringar för Sophia, då nya arbetsuppgifter inom socialtjänsten väntar. Hon hoppas att det nya uppdraget kommer att kännas lika meningsfullt som det hon har nu. Det bidrar nämligen starkt till en känsla av livskvalitet. Och det är viktigt för Sophia, som återvänt till uppväxtorten Öregrund efter att ha varit bosatt i Linköping i många år.
– Jag promenerar gärna vid havet, läser och umgås med familjen. Det är mitt enkla recept för att ha balans i livet, säger hon.