”Att inte träffas är den största skillnaden”

Bruksgymnasiets fjärr- och distansundervisning fungerar över förväntan. Engagemanget för att skapa nya rutiner och kunna genomföra undervisningen som planerat är stort bland skolans lärare. Likaså är det hos eleverna, som anpassar sig fint för att kunna ta till sig kunskap på nya sätt.

 – Trots att vi har en proaktiv skolledning som pratade om och förberedde oss på förändringar i samband med Coronautbrottet kom beskedet om att vi skulle undervisa på distans lite som en chock, säger Johan Larsson, samhällskunskapslärare på skolan.

Så snart beskedet landat var skolans lärarkår på tårna för att hitta svar på hur undervisningen nu skulle kunna bedrivas.
– Jag såg ett behov av att ha gemensamma riktlinjer. Skype hade vi redan i organisationen, så jag skrev en mall om dess grundfunktioner och om att komma i gång och använda det, berättar Johan.

Han höll dessutom ett seminarium för kollegorna om att använda Skype, så att alla skulle kunna känna sig trygga med att använda verktyget.
– Det togs emot väldigt bra och att intresset för att lära sig var stort. Skolans lärare visar ett stort driv för att lösa problem och övervinna hinder, säger han.

Tillgängliga enligt schema

Sedan en tid tillbaka bedrivs fjärr- och distansundervisning på skolan. Fjärrundervisning sker med lärare och elever åtskilda i rum, men inte i tid.
– I vanliga fall undervisar vi i ett klassrum, nu gör vi samma sak digitalt. Vi startar lektionen, alla loggar in och närvaron kollas som vanligt. Alla ska vara tillgängliga via Skype enligt schema, säger Johan.
Den första veckan dök en del frågor av praktisk karaktär upp men ganska snart rullade den nya undervisningsformen på bra. Snart konstaterades stora vinster och effekter för både lärare och elever, i form av tidsbesparing och ökad digital kompetens.
– Det här innebär att vi tar språngsteg framåt vad det gäller att använda digitala resurser i vår undervisning, säger Johan.

Kreativa lösningar

Situationen som Coronautbrottet försatte skolan i innebär ett slags stålbad. Enligt Johan är det inte bara av ondo, utan också ett tillfälle att rensa ut det som inte fungerar.
– På det här viset hittar vi sätt att bedriva alternativ undervisning på. Det blir mer flexibelt och innebär till exempel att elever kan vara mer tillgängliga vid frånvaro, säger han.
Fördelarna är många men förstås finns också nackdelar med fjärr- och distansundervisningen. En del elever har större behov av struktur och socialt utbyte och för dem kan den här modellen vara utmanande. För dem har mindre grupper fortsatt tillåtits att träffas på skolan.
Andra har tekniska hinder, exempelvis datorer som inte fungerar för ändamålet eller inte tillräckligt bra uppkopplingar.
– Den typen av problem är enklare att möta. Vi kan till exempel e-posta ett bildspel så kan eleven lyssna via Skype, ifall uppkopplingen inte möjliggör användning av videofunktionen, berättar Johan
Eleverna har hittat flera kreativa lösningar, till exempel ringt upp och lyssnat på undervisningen från en klasskompis dator när inget annat fungerat.

Saknar samspelet

Lärarna på skolan pratar mycket med varandra om situationen och om hur det känns att undervisa på ett nytt sätt.
– Vi tipsar varandra om vad som fungerar och hur vi löst olika problem. Jag tycker att den här situationen innebär en ökad öppenhet och ett förbättrat kollegialt samarbete, säger Johan.
Han gillar att ha fått en anledning att tänka efter en extra gång för att konstruera bra uppgifter som fungerar i ett nytt sammanhang. Det ger ett större fokus på undervisningens innehåll.
– Att inte träffas är den största skillnaden med fjärr- och distansundervisningen. Jag saknar den sociala kontakten och samspelet med eleverna, säger Johan.