Gå till innehållet

Möjligheter och utmaningar på Edsvägen 16

Sedan ett par månader tillbaka är Marie Smedman Andersson ny i rollen som enhetschef på Edsvägen 16. "Jag har valt att anta en utmaning. Att Edsvägen 16 är en arbetsplats som haft problem är ingen hemlighet", säger Marie, som tidigare var chef för kommunens Korttidsenheten.

Måna om varandra

En viktig aspekt i sammanhanget är Maries förmåga att se möjligheter i stället för problem.
— Jag känner och tror på personalen som jobbar här. De är engagerade och måna om varandra. De gör en fantastisk insats också i en stund då förutsättningarna egentligen inte finns, säger hon.
Nu hoppas hon att den senaste tidens situation, med ett stort antal vakanser och en orimlig arbetsbelastning för den ordinarie personalen, snart ska vara ett minne blott. 

Viktiga inspel

Anledningen är de workshops som genomförts tillsammans med personalen där problemen synliggjorts, vilket startat en förändringsresa. En av deltagarna beskriver känslan av att ha gått från att ha varit kritisk till att känna sig hoppfull med orden ”Från fy fan till wow!”. Det säger en del om engagemanget.

— Personalen har många idéer och de vill bidra. De vet vad som fungerar och vad som behöver göras. De kommer med många viktiga inspel, säger Marie.
Att få känna sig delaktiga i förändringsarbetet har redan gjort stor skillnad. Flera sjukskrivna och tjänstlediga medarbetare har visat intresse för att komma tillbaka till arbetsplatsen. Och ryktet sprider sig, flera spontanansökningar har gjorts innan lediga tjänster annonserats ut.

Förtroende och tillit

En sak som bidrog till att Marie kunde tacka ja till chefsjobbet är stödet från sin egen chef och den organisatoriska förändringen som möjliggjorde stöd från två biträdande chefer. Till dessa roller ”handplockades” Birgitta Norberg och Lena Hellman, som också är omvårdnadsansvariga sjuksköterskor på Edsvägen 16.
— Vi tre har jobbat ihop i många år och vi är trygga med varandra. Vi är alla erfarna sjuksköterskor med många år i yrket och vi delar tron på att den här situationen kan lösas, säger Marie.
Hon är chef för alla avdelningar på boendet och har det övergripande budgetansvaret. Det ger henne chans att kunna skapa en långsiktig planering, överblick och teamkänsla. Att ledningstrion vet vad det är för slags jobb som ska göras och öppet hanterar vad som behöver förändras skapar förtroende och tillit i personalgruppen.

Den viktigaste åtgärden

Listan med åtgärdspunkter på sådant som behöver förändras på arbetsplatsen är lång. Det kommer att krävas både tid och tålamod att ta sig igenom den, konstaterar Marie, Birgitta och Lena.
De får öva sig i prioritering och att ta en sak i taget.
— Att ge hopp till personalen är det allra viktigaste just nu. Målet är att skapa ett hållbart arbetssätt där vi slipper släcka bränder och en situation där personalen både ska kunna ha en rimlig arbetsbelastning och få tid för återhämtning, säger Marie.

Attityd och bemötande

Att rekrytera personal är den första och viktigaste åtgärden. Därefter kommer behovet av nya scheman.
— Min känsla är att vi inte kommer att ha svårt att rekrytera personal och när vi gör det ska vi vara noga med att hitta rätt kompetens, säger Marie.
Hon talar om utbildning men också om attityd och bemötande, som är så viktigt i arbetet med äldre  personer med en demenssjukdom och i en arbetsgrupp.
— Förändringsarbetet som startat måste vi göra tillsammans. Alla måste vilja och kunna bidra till att skapa den arbetsplats vi vill ha, säger Marie.
För att göra det möjligt har man exempelvis skapat interna spelregler. Det kan till exempel handla om att säga hej till varandra, kunna lyssna och bidra till ett bra arbetsklimat samt vara öppna och ärliga med varandra.
— Det är lätt att känna sig otålig i den här situationen men det här måste få ta tid. Det viktiga nu är att känna att förändringen är möjlig. Och att det känns roligt, säger Birgitta.

Ha roligt tillsammans

Och hur än utmanande uppdrag de har – Marie, Birgitta och Lena så har de också roligt tillsammans. De ser till att skratta mycket tillsammans och att inkludera alla som vill bidra i förändringsarbetet.
Edsvägen 16 stod färdigt 2014. Hit flyttade Maries farmor som också deltog i invigningen av det nya boendet. När hon klippte invigningsbandet var det med orden ”Jag hade väl aldrig trott att jag skulle få ha det så här bra…”. Så vill Marie att det ska kännas igen.
— Edsvägen 16 ska vara ett förstahandsval både för dem som vill bo här, låta sina anhöriga bo här och jobba här, säger hon.

Publicerad
17 december 2019
Senast uppdaterad
17 december 2019