Hallå där Hans Oscarsson, vad är Framtidsforum för skolan?

Seminariet den 30 november handlar om hur vi nu ska arbeta framåt, det vill säga hur vi bäst kan utveckla förskolan, grundskolan och gymnasieverksamheten.

 

Hans Oscarsson, född i Film, uppväxt i Uppsala och Stockholm, tidigare lärare på Hammarskolan i Gimo, skolledare sedan början av 80-talet, som studierektor, rektor, områdeschef och idag skolchef för barn och utbildningsförvaltningen.

 

Den 30 november har ni ett ”Framtidsforum” för skolan. Vad innebär det?

Det är ett diskussionsmöte om skolans framtid där ett femtiotal av barn- och utbildningsnämndens politiker och rektorer deltar. Vi kommer att titta i backspegeln, se hur föregående läsår har gått, gå igenom de resultat vi ser och de kvalitetsredovisningar som gjorts under 2010-2011. Diskussionen handlar om hur vi nu ska arbeta framåt, det vill säga hur vi bäst kan utveckla förskolan, grundskolan och gymnasieverksamheten. Huvudsyftet är att ta ett tydligt avstamp för fortsatta krafttag så att vi kan uppfylla alla skolans mål och få bättre resultat. En viktig uppgift är att utveckla rektorernas pedagogiska ledarskap.

Skolverksamheten i kommunen har fått ganska tuff kritik, bland annat i de senaste rapporterna från Skolinspektionen. Vad står det i rapporterna?

Skolinspektionens uppgift är ju att i första hand lyfta fram brister och områden som behöver förbättras och endast tolv skolor i hela landet undgick kritik. Vår kommun fick faktiskt både ris och ros. Vi har en god bemanning på våra skolor, den låg förra läsåret över riksgenomsnittet och en mycket hög andel av lärarkåren har lärarbehörighet. Skolinspektionen tyckte att det var god skolmiljö med hög studiero och de ämnesproven som görs i årskurs fem visar att alla elever uppnår de mål som de ska. Barnomsorgen fick också mycket bra betyg.

Sedan fanns det brister och den kritiken ska vi inte slå ifrån oss eftersom det sätter fingret på våra svagheter och lyfter fram de områden som behöver utvecklas. Kritiken handlade om att inte alla elever når målen – att en hel del elever går ut nian utan godkända betyg i alla ämnen. Vi måste också bli bättre på att följa upp och utvärdera skolans verksamhet.

Vad gör ni konkret åt kritiken, vad är på gång framöver?

Min huvuduppgift är att arbeta med den strategiska utvecklingen och som skolchef leda, utveckla och samordna all skolverksamhet i kommunen. Rektorerna är nyckelpersoner för att vi ska lyckas med vårt uppdrag och utgångspunkten är alla barns och elevers rätt till god omsorg och god utbildning i trygg miljö. Framtidsseminariet den 30 november blir ett avstamp där vi går igenom den kritik som vi fått och samtidigt blickar framåt. Det handlar om att både politiker och tjänstemän är delaktiga och har en öppen dialog med uppdraget i fokus.
Några exempel på andra åtgärder vi redan genomfört och som planeras:

- En kompetenskartläggning där vi gått igenom alla lärarnas utbildning och kompetenser, den genomfördes våren 2011 och analyserar vilka kompetensbehov som det finns idag och vad kommer att behövas i framtiden.
- En påbörjad utbildning för våra rektorer och förskolechefer med syftet att stärka deras pedagogiska ledarskap under rubriken ”Ledning och styrning mot bättre vetande”.
- Implementeringskurser för lärare, (införande av de nya läro- och kursplanerna), där lärare får förkovra sig inom sitt ämne. Det har tillsatts omkring 16 stycken ämnesutvecklare inom alla ämnen i grundskolan, där dessa ämnesutvecklare ansvarar för att se till att ämnesundervisningen både följer läroplanen, tar fram goda exempel på framgångsrika metoder att undervisa i ämnet och samordnar kompetensutvecklingen i dessa ämnen.
- Vi har gjort en förstudie i entreprenörskap i skolan där entreprenörskap och entreprenöriellt lärande inte enbart handlar om att starta företag utan att utveckla elevernas kreativitet och deras förmåga att lära sig lösa problem. Det handlar mer om att bli ”tasigförsam”, att lära sig att ta ansvar för sitt eget kontinuerliga lärande.
- Vi kommer att ha en workshop den 14 december som också handlar om entreprenörskap i skolan.
- Teknikcollege är ett samarbete med Tierp och Uppsala kommun där ansökan om certifiering kommer att lämnas in vid årsskiftet.
- Matematiksatsningen med statliga medel handlar om att matematiklärare kan lära sig att utveckla sina undervisningsmetoder.
- Läsa – Skriva – Räkna är en satsning på de yngre åldrarna.

Vi har också en arbetsgrupp som ska ta fram en plan för det systematiska kvalitetsarbetet, det vill säga hur vi framöver bättre kan analysera våra resultat, dra slutsatser och planera utifrån det.

Vad är den största utmaningen inför framtiden?

En av de största svårigheten kommer att vara de stora pensionsavgångarna. Det kommer att bli ett rekryteringskrig mellan Sveriges alla kommuner. Vi räknar med att omkring 40 % av alla våra lärare slutar inom en 10-15-årsperiod. Det blir den stora utmaningen, att tillgodose alla elevers rätt till behöriga lärare. Vi måste se till att våra lärare får bra lön och attraktiva tjänster så att vi slipper stafettlärare som hoppar från skola till skola.

Vad är den största utmaningen med att vara chef på barn och utbildningsförvaltningen?

Det är svårt att värja sig från alla uppgifter som stjäl tid från mitt huvuduppdrag som är att leda den strategiska planeringen och värna om kärnverksamheten, det vill säga utbildning och omsorg, för barn och ungdomar.