Varje ny mandatperiod gör Sveriges kommuner en ny risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Det är information som beskriver förmågan att kunna hantera samhällsstörningar av olika slag. Informationen lämnas in till länsstyrelsen som sammanställer den och därefter passar den vidare till regeringen.
– Resultatet av vårt arbete med analysen utgör en samlad bild. Den hjälper oss att utveckla och bibehålla en god krisberedskap, säger Elin Fogelström, beredskapssamordnare.
Oavsett vad som händer vill vi fullfölja vårt uppdrag
Kommunens risk- och sårbarhetsanalys pekar ut riktningen för det fortsatta arbetet med att utveckla och bibehålla en god krisberedskap. Nu jobbar vi för ökad samverkan och för att alla ska känna till vilka rutiner och arbetssätt som gäller om en störning, till exempel en översvämning som bilden visar, skulle inträffa.
Övningar och utbildningar
Många är intresserade av de här frågorna och hör av sig till kommunen för att få veta mer om vilken krisberedskap som finns.
– Det känns viktigt att få berätta mer om vårt arbete med risk- och sårbarhetsanalysen och om programmet för beredskap som vi jobbar med. Det innefattar både övningar och utbildningar, både internt och externt, säger Elin.
Trygga med arbetet vi gör
I den här upplagan av risk- och sårbarhetsanalysen har kommunen valt att publicera vissa utvalda öppna delar för att berätta vilka risker som finns inom kommunens geografiska område.
– Vi vill att så många som möjligt känner till och känner sig trygga med det arbete som vi gör, men vissa risker och sårbarheter behandlas i bilagor med sekretess, säger Elin.
Rutiner och arbetssätt
Arbetet med den nya risk- och sårbarhetsanalysen, som antogs av kommunstyrelsen i oktober i fjol, skiljer sig en del från hur man jobbat tidigare. Den här gången har man utgått från sina kritiska beroenden och fokuserat på hur exempelvis el- eller IT-bortfall skulle kunna påverka verksamheten.
Målsättningen är att kunna fortsätta bedriva verksamhet oavsett störning. Alla ska känna till vilka rutiner och arbetssätt som gäller för att kunna hantera störningar av olika slag.
– Därför kommer all personal att behöva utbildas i respektive enhets beredskapsplan och öva tänkbara scenarier, säger Elin.
Samverkan med grannkommuner och andra samhällsaktörer, exempelvis bygdegårdsföreningar och lokala organisationer, är också viktigt i sammanhanget.
Läs mer: Risk- och sårbarhetsanalys 2023–2027 - Östhammars kommun (osthammar.se)