Gå till innehållet

Snöfall och vind – SMHI varnar för trafikproblem - Varning för kraftigt snöfall från onsdag kväll. Snön kan skapa besvärliga vägförhållanden, särskilt i kombination med frisk vind som riskerar att orsaka drivbildning. Följ aktuella väderprognoser på SMHI:s hemsida

Information om radon

1. Om radon

Radon är en naturligt förekommande luktfri gas som bildas när radium från berggrunden sönderfaller. Anledningen till att radon skadar oss är dess radioaktivitet och när vi andas in gasen ökar risken för att drabbas av lungcancer. I utomhusluft är radon inget problem, men i bostäder kan den stängas inne och därför koncentreras och bli ohälsosam. Därför är det viktigt att mäta radon i inomhusluften.

Radon i inomhusluft kommer från dessa källor:

  1. Byggnadsmaterial (till exempel blåbetong)
  2. Marken under och runt om huset
  3. Vatten som används i hushållet 

 

Här hittar du mer information om radon

2. Hur mäter jag radonhalten i min bostad?

Det enda sättet att kontrollera om du har radon i inomhusluften är att mäta. För att mäta beställer man hem radondosor från ett godkänt mätlaboratorium och följer instruktionerna du får av labbet. Du får själv söka upp ett företag som kan utföra mätningen åt dig. Se nedanstående länk.

Länk till Swedacs register över ackrediterade företag

Mätningen bör genomföras under vinterhalvåret (oktober-april), och pågå under minst två månader. Radonhalten mäts i antal Bequerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3). För att minimera hälsorisker till följd av radon har svenska myndigheter satt upp rikt- och gränsvärden. Om radonvärdet i din bostad överskrider 200 Bq/m3 bör åtgärder vidtas.

Om du bor i flerbostadshus är det hyresvärden eller bostadsrättsföreningen som ansvarar för att kontrollera radonhalten.

3. Hur ofta du ska mäta

Det räcker inte att mäta radonhalten vid ett enda tillfälle. Materialet i ett hus åldras och kan därför med tiden släppa igenom mer radon från marken.

Det kan också påverka radonhalten om du bygger om eller renoverar, till exempel om du tilläggsisolerar eller ändrar ventilationen i din bostad.

Därför bör du mäta radon regelbundet. Gärna vart tionde år eller vid större förändringar av bostaden.

4. Åtgärda radon i bostaden

Du behöver veta hur radonet kommer in i byggnaden för att kunna åtgärda det. Kontakta en radonkonsult för att få hjälp med att ta reda på källan till radon och lämpliga åtgärder.

Boverket har ett register med kontaktuppgifter till certifierade funktionskontrollanter. En funktionskontrollant med behörighet K har kunskap om radonmätningar och möjliga radonåtgärder. Svensk radonförening är en branschorganisation för företag som jobbar med radon. På deras webbplats finns kontaktuppgifter till föreningens medlemmar. 

Läs mer om de vanligaste radonåtgärderna på Boverket.se

Hitta konsulter som arbetar med radonåtgärder på Svenskradonförening.se

5. Söka bidrag för att åtgärda radon

Det går inte längre att söka radonbidrag. I statens budget för 2022 finns inga medel avsatta för bidraget. Det innebär att det varken finns pengar till nya ärenden eller till utbetalningar av tidigare ärenden.

 

Länk till Boverkets hemsida:
Radonbidrag - Boverket

6. Hyresvärdars och bostadsrättsföreningars ansvar.

Fastighetsägare som hyr ut flerfamiljshus eller lägenheter i flerbostadshus ansvarar för att mäta och eventuellt ta bort radon i bostäderna i fastigheten.

Man är ansvarig för att bostäderna inte överstiger riktvärdet för radon i inomhusluften, enligt 9 kap. 9 § miljöbalken. Man ska se till att radonhalterna är mätta och även stå för mätningar och eventuell radonsanering. Hyresvärdar och bostadsrättsföreningar kan inte få bidrag för att sanera radon.

Bygg- och miljönämnden har ett tillsynsansvar för att bostadsrättsföreningar och hyresvärdar följer bestämmelserna i miljöbalken. Kommunen kan därmed kräva att föreningen undersöker och eventuellt åtgärdar radonhalten i byggnaden.

Kontakta oss