Uusia suomalaisia elokuvia | Ny finsk film
Keväällä 2023 näytämme kolme uutta suomalaista elokuvaa Kulttuuritalo Storbrunnin elokuvateatterissa. Kaikissa elokuvissa on ruotsinkielinen tekstitys. Under våren 2023 visas tre nya finska filmer på Kulturhuset Storbrunns biograf. Alla filmer har svensk text.
5. helmikuuta klo 16 | 5e februari kl. 16
Metsurin tarina | Skoghuggarens saga
Åldersgräns | Ikäraja: 11
Längd | Pituus: 99 min
Regi | Ohjaus: Mikko Myllylahti
Näyttelijät | Skådesspelare: Jarkko Lahti, Iivo Tuuri, Hannu-Pekka Björkman
Synopsis suomeksi
Cannesin elokuvajuhlien Kriitikoiden viikolla palkittu Metsurin tarina on absurdi pohjoinen tarina Pepestä (Jarkko Lahti), joka uskoo parempaan huomiseen, vaikka mikään ei varsinaisesti anna siihen syytä. Hyväntahtoinen metsuri menettää lyhyessä ajassa vaimonsa, talonsa, työnsä ja parhaan ystävänsä, mutta ottaa traagiset tapahtumat vastaan tyynellä optimismilla. Mikko Myllylahden ohjaamassa ja maineikkaan Elokuvayhtiö Aamun (mm. Juho Kuosmasen Hytti nro 6) tuottamassa elokuvassa nähdään Jarkko Lahden rinnalla rakastetut näyttelijät Hannu-Pekka Björkman, Ulla Tapaninen, Katja Küttner, Armi Toivanen, Iivo Tuuri ja Marc Gassot. Kummien käänteiden ja hirtehisen huumorin sävyttämää elokuvaa on kuvattu muun muassa Suomen pessimistisimpänä kuntana tunnetun Puolangan lumisissa maisemissa.
Synompsis på svenska
Livet kastas över ända för den stillsamme skogshuggaren Pepe som under några intensiva dagar blir av med både jobb, bostad och flickvän. Trots dessa omvälvande händelser behåller han sitt inre lugn på ett närmast magiskt vis. Vilken är hemligheten bakom hans mjuka sätt att tackla sitt öde? Känner han till något grundläggande om tillvaron som vi andra missat?
Poeten Mikko Myllylahti, känd för sitt manus till Den lyckligaste dagen i Olli Mäkis liv, ger oss med sin regidebut en charmig och tänkvärd komedi. Huvudrollen i Den lyckligaste dagen i Olli Mäkis liv spelades av Jarkko Lahti som belönades med en Jussi (Finlands finaste skådespelarpris) för insatsen. I Skogshuggarens saga spelar han Pepe, som håller fast vid sin hoppfulla grundsyn oavsett vilka svårigheter livet radar upp. Och de är många!
Skogshuggarens saga bjuder på lika delar surrealism à la Buñuel, kärv finsk attityd i Kaurismäkis anda och en existentialism som hämtad från Kierkegaard. Det vackra naturfotot signerat Arsen Sarkisiants ramar in alltihop och påminner oss om människans litenhet i de stora sammanhangen. Skogshuggarens saga är kul, konfunderande och alldeles underbart absurd.
26. maaliskuuta klo 16 | 26e mars kl. 16
Armotonta menoa – hoivatyön lauluja | Grymma tider – vårdarbetets sånger -
Åldersgräns | Ikäraja: TBA
Längd | Pituus: 92 min
Regi | Ohjaus: Susanna Helke
Manus | Käsikirjoitus: Susanna Helke och Markku Heikkinen
Producent | Tuottaja: Timo Korhonen
TRAILER (engelsk text)
Synopsis suomeksi
Armotonta menoa – hoivatyön lauluja on tumman huumorin sävyttämä dokumentaarinen lauluelokuva suomalaisen vanhusten hoivan tilasta, hoivatyön tekijöistä ja kokijoista hoivan markkinoilla. Dokumentaaristen episodien ja laulujen kautta elokuva kertoo kriisiytyneen vanhushoivan arjesta.
Elokuvan keskeinen tarinahahmo on lähihoitaja Tiina. Hän oli ensimmäisiä hoitajia, joka toi esiin ongelmia ympärivuorokautisessa hoivassa, joutuen yksityisen yrityksen ja kaupunkinsa mustalle listalle. Kaavin kunnan eläkeläiset joutuvat seuraamaan sivusta kunnassaan tapahtuvaa hoivayksikön ulkoistusta. He ovat aktiivisia ja tuntevat asiansa, mutta demokraattinen päätöksenteko on karannut kuntalaisten ulottumattomiin. Kestävyysvajeen yhtälöä ratkotaan myös digiloikkaa tekemällä: robotti kohtaa vanhuksia hoivakodissa, hoitajat työskentelevät etähoivakeskuksessa.
Tehokkuuden, voitontavoittelun ja säästöjen ristipaineessa hoivatyön eetos on rapautunut. Ikäihmisistä puhutaan vain taloudellisen kasvun jarruna ja työtä tekevien taakkana. Elokuva muistuttaa siitä, mistä työmarkkinoille hyödyttömien ihmisten hoivassa on kyse: jakamattomasta ihmisarvosta. Laulujen kautta elokuva luo katseen hoivan kaupallistamisen ja hoivan eetoksen väliseen yhteensovittamattomuuteen. Siitä mistä ei voi puhua, on laulettava.
Synopsis på svenska
Grymma tider – vårdarbetets sånger är en dokumentärisk sångfilm färgad av mörk humor. Filmen handlar om den finska äldreomsorgens tillstånd, om vårdarbetarna och vårdtagarna samt deras anhöriga. Filmen berättar om den krisande äldreomsorgens vardag genom dokumentäriska episoder och genom sång.
Filmens centrala karaktär är närvårdaren Tiina. Hon var en av de första vårdarna som öppet berättade om problemen som finns inom vården, vilket ledde till att hon blev svartlistad både av ett privat vårdföretag och av kommunen.
Pensionärerna i Kaavi kommun är tvungna att från sidan se på när kommunens vårdenhet privatiseras. De är aktiva och kan sin sak, men det demokratiska beslutsfattandet har slunkit utom räckhåll för invånarna.
För att lösa ekvationen med den minskande offentliga finansieringen på grund av den åldrande befolkningen så tar man till digitalisering: en robot möter de äldre på äldreboendena, medan vårdarna jobbar på en distansvårdcentral.
I korsdraget mellan effektivisering, ekonomisk vinning och inbesparingar har vårdarbetets etos gått i spillror. De äldre bromsar den ekonomiska tillväxten och belastar dem som arbetar. Filmen påminner oss om vad vården av dem som inte är till någon nytta på arbetsmarknaden handlar om: ett oförstörbart människovärde. Genom sångerna upptäcker man krocken mellan kommersialiseringen av vården och vårdens etos.
Det som man inte kan prata om, måste man sjunga.
23. huhtikuuta klo 16 | 23e april kl. 16
Veden vartija | Minnet av vatten
Åldersgräns |Ikäraja: TBA, 12 i Finland
Längd | Pituus: 101 min
Regi | Ohjaus: Saara Saarela
Manus | Käsikirjoitus: Ilja Rautsi
Skådespelare | Näyttelijät: Saga Sarkola, Mimosa Willamo, Lauri Tilkanen, Minna Haapkylä, Pekka Strang
Synopsis suomeksi
Puhdas vesi on loppumassa maailmasta, ja valtaa pitävä sotilashallinto kontrolloi niukkoja vesivaroja tiukalla otteella. Vesipulan keskellä sinnittelevän kylän uusi teemestari Noria (Saga Sarkola) saa isänsä kuoltua selville sukunsa tarkoin varjellun salaisuuden: erämaassa on säilynyt puhtaan juomaveden lähde. Kun Norialle selviää, että myös saastuneilta Menetetyiltä mailta saattaisi löytyä vettä, hänen on päätettävä, mitä hän hengenvaarallisella tiedolla tekee. Periksiantamattoman Norian tukena ovat paras ystävä Sanja (Mimosa Willamo) ja vesipulaa ratkova Taro (Lauri Tilkanen), mutta voiko heihin luottaa? Salaako sotilashallinto kansalta enemmänkin vesivaroja – voiko yksi ihminen pelastaa maailman kuivuudelta?
Pitkälle tulevaisuuteen sijoittuva Saara Saarelan ohjaama dystooppinen suurelokuva perustuu Emmi Itärannan moderniin klassikkoon Teemestarin kirja (2012).
Synopsis på svenska
Rent vatten håller på att ta slut i världen och militärregimen som har makten kontrollerar de knappa vattenresurserna med järnhand. Efter sin fars död får byns nya temästare Noria (Saga Sarkola), som tampas med vattenbristen, reda på en välbevarad släkthemlighet: i vildmarken har en källa med rent dricksvatten bevarats. När Noria får reda på att det också kan finnas vatten i De förlorade områdena måste hon bestämma vad hon ska göra med den livsfarliga informationen. Hennes bästa vän Sanja (Mimosa Willamo), och Taro (Lauri Tilkanen) som arbetar med att lösa vattenbristen, står vid den ståndaktiga Norias sida. Men går de att lita på? Gömmer militärregimen fler vattenresurser för folket – kan en människa rädda världen från torka?
Den dystopiska storfilmen i regi av Saara Saarela utspelar sig långt i in framtiden och grundar sig på Emmi Itärantas moderna klassiker Minnet av vatten (2012).