Han ser ljust på att återskapa en god krisberedskap
Bli en del av Sveriges civila krisberedskap. Den uppmaningen riktar frivilliga försvarsorganisationer till alla som vill hjälpa till med säkerhet vid kriser och andra samhällsstörningar. Och intresset är stort liksom viljan att bidra, organisationerna samlar nya medlemmar igen. Bernt Svedbro, engagerad i Röda korset och med ett förflutet i Civilförsvarsförbundet, gläds åt utvecklingen.
Under flera decennier har den försvarspolitiska agendan speglat en värld utan några aktuella hot i närområdet. Försvaret av Sverige har prioriterats ned, men nu är det hög tid att ändra på det. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte längre uteslutas enligt regeringens försvarsbeslut och kriser kan vi som bekant inte värja oss emot.
Utbildade hemskyddsombud i kommunen på 1980-talet
Bernt Svedbro från Gimo har ett mångårigt engagemang i det civila försvaret, bland annat i Civilförsvarsförbundets styrelse och som gruppchef i förbundets hemskyddsorganisation.
– Vi hade bland annat uppdraget att utbilda hemskyddsombud på 1980-talet. Som mest hade vi 190 aktiva ombud och det var både kvinnor och män från de olika orterna i kommunen, berättar Bernt.
"Allt det vi gjorde då kommer vi att behöva göra igen"
På den tiden fanns det lokala lager av förnödenheter och skyddsutrustning. Det var till exempel stabs- och militärtält, elverk, sovsäckar, kokkärl och första hjälpen-utrustning. Och det fanns etablerade trygghetspunkter i händelse av kris.
– Krisberedskapen var god. Allt det vi gjorde då kommer vi att behöva göra igen. Initialt handlar det om grannsamverkan, att hjälpa varandra och att samverka lokalt, säger Bernt.
Det är ett nöje att höra Bernt berätta om sina upplevelser och minnen från den tiden då han var med och ordnade olika aktiviteter i Civilförsvarsförbundets regi. Det var bland annat integrationsläger, skidtävlingar för nyanlända, överlevnadsveckor och mycket mera.
– När människor gör saker tillsammans ökar kunskap och engagemang. Det blir en viktig drivkraft för dem som behöver ta ett större ansvar för en tryggare tillvaro, säger Bernt.
Hans far var sjömanspräst efter kalla kriget
Oräkneliga är de timmar som Bernt ägnat och ägnar åt sitt ideella engagemang. Parallellt med uppdrag och aktiviteter i Civilförsvarsförbundets regi hade han familj och drev dessutom ett eget företag. Tillvaron som konsult möjliggjorde för honom att styra sin arbetstid själv, vilket gjorde upplägget möjligt.
Hur kommer det sig då, att dessa frågor väckt hans engagemang?
– Jag har alltid haft ett historieintresse och jag gillar att se samband, säger han.
Bernt berättar att hans svärfar var sjömanspräst efter kalla kriget och jobbade internationellt, vilket var ett utmanande uppdrag i ett sårig Europa. Det formade Bernts humanitära värdegrund, som löpt som en röd tråd genom decennier av ideellt arbete inom Civilförsvarsförbundet och på senare år Röda korset.
Engagerad i Röda korset vid mötesplatsen Kupan i Gimo
I dag ägnar han mycket av sin tid åt Röda korset. Till deras mötesplats Kupan i Gimo kommer många för att träffas och fika. En del av ”stammisarna” är pensionärer som har sitt ursprung i Finland.
– Flera av dem minns kriget och kan berätta hur det var. Det är varken längre bort eller längre sedan än så, säger Bernt.
Han hymlar inte med att han kände sig besviken när försvaret av Sverige prioriterades ned på 1990-talet. Plötsligt handlade det mesta om hemberedskap i stället för krisberedskap. Till exempel om balansen mellan olika energikällor och hur man skulle klara sig om det blev strömlöst.
– Att påtala risker var som att svära i kyrkan, säger Bernt.
Känner hopp till den nya generationen
Bernt är glad över regeringsbeslutet om att planeringen av totalförsvaret behöver återupptas och att vi åter kan prata om vilka risker och sårbarheter vi har att hantera.
– Tillvaron kan ändras snabbt, säger Bernt.
Han ser en ny generation växa upp, som är vana att behöva kämpa för det de vill åstadkomma.
– Unga människor i dag är lyckligtvis intresserade av frågorna och vill vara med och bidra, säger han.
Det gör att han ser ljust på framtiden när det kommer till att återskapa en god krisberedskap i Sverige.
Kontakter
- Elin Fogelström
Säkerhetsskyddschef
T: 0173 - 860 32
M: 070 - 275 96 85
elin.fogelstrom@osthammar.se