– Vi har en robust och trygg dricksvattenförsörjning men det kan uppstå situationer när vi behöver nödvattenförsörjning. Det kan exempelvis vara naturhändelser, läckor, elavbrott, olyckor eller sabotage som leder till att dricksvattnets kvalitet försämras eller helt enkelt inte når ut till alla hushåll, säger Maria Sverredal Langen, projektledare för arbetet med nödvattenplanen.
Nödvattenplanering tryggar dricksvattenförsörjning i kris
Dricksvatten är den allra viktigaste resursen människor behöver för att överleva. Därför är nödvattenförsörjning en viktig del av vårt arbete med krisberedskap. För att stärka kommunens förmåga att hantera dricksvattenkriser arbetas nu en nödvattenplan fram. Den pekar ut riktningen i det fall dricksvatten kommer att behöva distribueras på andra sätt än genom det ordinarie ledningssystemet.
Tillgång till nödvatten
Enligt Svenskt Vatten, branschorganisation för landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag, förbrukar Sveriges hushåll i genomsnitt 140 liter vatten per person och dygn men vid en kris får man nöja sig med betydligt mindre.
Nödvattenplanen speglar de förutsättningar som kommunen och Gästrike Vatten har.
– Den behandlar hur, var och när allmänheten kan förvänta sig att få tillgång till nödvatten - och i vilka volymer, säger Maria.
Alla är med och tar ansvar
I nödvattenplanen står bland annat att läsa om hur nödvatten ska hanteras och var allmänheten kan hämta nödvatten. Vid nödvattenförsörjning prioriteras bland annat särskilda boenden, förskolor, skolor, strategiska kriskök och vårdcentraler. Alla kan inte få nödvatten samtidigt och i sammanhanget är det viktigt att påminna om att samhällets krisberedskap bygger på att alla är med och tar ansvar.
Gäller att vara förberedd
Östhammars kommun och Gästrike Vatten har ett gemensamt ansvar för dricksvattenförsörjningen.
Privatpersoner, verksamhetsutövare och fastighetsägare har också ett ansvar att vidta förebyggande åtgärder som kan lindra konsekvenserna av en störning.
– I händelse av en kris gäller det att vara förberedd för att på egen hand kunna hantera en svår situation och de omedelbara behov som kan uppstå, säger Maria.
I förberedelserna behöver var och en utgå från sin egen situation. Det vill säga hur många man är i hushållet, hur stort dricksvattenbehovet är och vilken utrustning man behöver för att kunna hämta och koka vatten.
– Den som har en god dricksvattenberedskap bidrar också till att samhället i stort kan klara mycket svåra påfrestningar på dricksvattenförsörjningen, säger Maria.
”Preppa för en vecka”
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) uppmanar alla vuxna och friska individer i Sverige att förbereda sig för att kunna klara sig utan samhällets hjälp under en vecka. I det ingår att ha en hemberedskap för den eller de personer som finns i hushållet – vuxna, barn och husdjur.
När en kommun påverkas av en omfattande dricksvattenstörning kan det ta flera dagar innan nödvatten når ut till platser där allmänheten kan hämta det. Det är därför bra att följa MSB:s råd ”Preppa för en vecka”.
Frågor och svar på hemsidan
Målsättningen är att kommunfullmäktige ska anta nödvattenplanen den 12 september. Därefter publiceras den på vårt intranät och vår externa webbplats tillsammans med vanliga frågor och svar om dricks- och nödvatten.
Fotnot: Bilden är från en rundtur med platsbesök, i syfte att hitta platser som fungerar bra för nödvattenlogistik.